Kategoriarkiv: Tävlingar

Sir Cisco

DSC_0434 DSC_0443 DSC_0448 DSC_0453 DSC_0464 DSC_0481

 

DSC_0477 DSC_0469

 

Det var väldigt spännande på fälttävlansbanan, Sir Cisco gick som vanligt så ett tåg! Terrängen är verkligen hans vassaste element! Tyvärr hamnade han utanför placering pga en miss i hoppningen, men men bättre lycka nästa gång! Och fick dessutom reda på att de kommer OS-satsa honom för Rio, såååå himla spännande och jätteroligt som uppfödare att se en sån stjärna utvecklas! 😀
puss

Tävlingsnerver

20130121-101353.jpgGod morgon hästvärlden!

Igår när jag satt och hittade på hästhoppning på ettan, fick jag väldigt ont i magen och det kändes lite som när jag ska ut och tävlan själv, dock i en mildare form, som tur var.. Men det fick mig att fundera, varför blir jag så himla nervös när jag är ute i tävlar?

För även om en del av mina ritter säkert har varit ganska underhållande att titta, sista ponnyhingsten, Capitan IV tände ibland till så mycket att vi höll på att både hoppa fel hinder och rida rätt över blomsterarrangemang med tvära girningar som resultat, en omhoppning jag gjorde med Lauras företrädare, Latina gjorde jag utan stigbyglar halv hängande över halsen på henne och senaste valsen var ju med Cayola som gick på bakbenen för hon inte ville lämna banan..

Men trots detta brukar resultaten vara bra, den gången jag tänkte på med Capitan tror jag till och med att vi blev två! 🙂 Har på alla mina starter bara vägrat ut mig tre gånger, och två av dem var på samma tävling, ponnyn trampande om och jag flög av på en stor oxer på framhoppningen innan start. Vilken som sagt slutade dåligt.

Så tror inte min nervositet sitter i själva starterna, utan snarare innan, en av mina största rädslor är att komma för sent och missa min start, men det har jag också gjort, två gånger, men det har alltid löst sig, ena gången bättre än den andra. Tror det är den lilla perfektionisten i mig som vill att allt ska funka helt perfekt. Men det är svårt att få det helt perfekt händer alltid saker som gör att tiden blir antingen kortare eller längre, strykningar gör tiden kortare och ekipage som får problem på banan, eller gör plockepinn av hindren drar ut på tiden. Och de går ju inte att räkna med liksom!

Men allt brukar ju lösa sig iaf, måste nog försöka släppa lite på kraven, det går ju helt enkelt inte att förutse allt… Men hur lätt är det att jobba med det, att spänna av?? Tävlingsvana är ju iaf inte svaret eftersom jag har tävlat massor med gånger!!

Egentligt finns det ju ingenting att vara nervös för, iaf inte på de viset som jag är, mår så illa att jag nästan vill spy, kan inte äta, och vill helst av allt bara åka hem och glömma bort allihopa! Och jag betalar flera hundra varje gång för att må så i flera timmar… Men jag tycker ju egentligen det är sååå himla kul att tävla, att få en check att träningen har gjort nytta och såklart för möjligheten att vara bäst! 😉

Vet inte riktigt vad jag ville ha ut av detta, men det var skönt att skriva av mig lite, och ni får gärna komma med förslag för hur jag ska komma över mina tävlingsnerver! 🙂
Puss

Hopptävling

Som sagt det gick strålande på tävlingen, det är som mamma sa, är du inte nöjd med de där ska du inte har häst! Här kommer lite bilder:

90cm:

100cm:

Anledningen till att frambens tekniken ser lite lustig ut på sina ställen är för att våran taxeringsförmåga aldrig direkt inföll sig, vi kom för långt ifrån eller för nära på nästan varenda hinder! Sista hindret i 90-n var det som gick absolut bäst, och det syns väl?! 🙂

Men det absolut bästa med hela tävlingen var hennes vilja, hon tyckte verkligen det var SÅÅÅ roligt, förutom ett hinder hade hon inte en tanke att tveka, trots att hon på ett par ställen kom ganska fel, och de hindret hon tvekade på räckte det med bara lite extra driv så hoppade hon det utan minsta problem! 😀 Vi var nolla i 90 och rev ett hinder i 100, det första i kombinationen. Hon tyckte till och med det var så kul att hoppa att hon inte ville gå därifrån, på framhoppningen efter första klassen drog hon mot ingången till banan hela tiden och när vi var klara med andra rundan vägrade hon att gå ut utan gick bara på bakbenen, var precis så jag hann svänga undan så nästa ryttare inte blev störd! Men ut skulle hon inte, det var inte de att hela framridningsbanan var tom utan det kryllade ju av hästar utanför bana så det kan inte ha något med att lämna flocken utan jag tror helt enkelt hon tycker det är fruktansvärt roligt att hoppa!! 😀 Haha men lite pinsamt att den enda funktionären var tvungen att leda ut mig! :p

Tog lite uppställningsbilder också när vi om hem, ska bara klippa och fixa lite med dem så kommer de också ut! 🙂

Lysande Sickan!!

20120812-132118.jpg

Det har gått helt super!! Cayola älskar verkligen att hoppa! Lite väl mycket ibland men återkommer om det och med massa fina bilder om en stund. 🙂

Ett pet i 100 var allt som hände, hon hoppade mer ekonomiskt idag också min intelligenta lilla häst!